Låt mig säga att det inte var jag som valde veckans film. Det var mer att jag följde med för sällskapets skull. Filmen Sucker Punch har definitivt en klar målgrupp i sin marknadsföring.

En ung flicka (Baby Doll) är inlåst på ett mentalsjukhus av sin missbrukande styvfar, där hon kommer att genomgå en lobotomi om fem dagar. Inför ofattbara odds, drar hon sig tillbaka till en fantastisk värld i hennes fantasi, där hon och fyra andra kvinnliga intagna på sjukhuset, ger allt för att undkomma anläggningen. Gränsen mellan verklighet och fantasi suddas ut som Baby Doll och hennes fyra kamrater, tar upp kampen för att hämta de fem punkter som de behöver för att ge dem möjlighet att bryta sig loss från sina kidnappare innan det är för sent ...

Jag gick in i salongen med inställningen att jag skulle klättra på väggarna efter tio minuter. Men jag hade faktiskt fel. Stora delar av filmen var helt okej. I botten låg en riktigt bra story. Lite som en blandning mellan Shutter Island och Inception, dock långt ifrån samma klass som dom fantastiska filmerna, men kunde påminna lite grann om båda två. Skådespeleriet var kanske inte nåt att hänga i granen, inte heller dom hemska delarna som utspelar sig i någon supertöntig tv-spelsvärld. Hade hela filmen hållt samma klass som storyn, introt, musiken och slutet, så hade det kunnat bli en riktigt bra film.

Dock så tror jag att den manliga (?) delen av sällskapet, som var dom som sett fram emot filmen som bara den, var dom som var mest besvikna. Filmen handlade egentligen inte om dom fyra snygga fajtande tjejerna i tv-spelsvärlden, utan hade faktiskt en djupare grund än så. Tack vare det, och den grymma grymma öppningsscenen med fantastisk musik gör att den får en tvåa trots att tv-spelsscenerna egentligen borde ge den en svag etta.

Lyssna på låten från öppningsscenen här!