Jag som fullständigt älskade att se Bounce dansa, grät ett par tårar efter jag sett deras sista föreställning, The last Bounce, förra våren. Men jag hoppade även högt i soffan när jag fick ett mejl om att Fredrik "Benke" Rydman, föredetta medlem i Bounce, ska sätta upp Svansjön till vintern. En modern version av Svansjön. Wow, det kommer bli fantastiskt. Känns dock lite väl tidigt att köpa biljetter idag till en show som inte är fören i december. Men jag vill inte vänta för länge för jag tänker inte missa showen!

Vill du boka biljetter kan du göra det här från och med fredag 1 april!

 

En ny film med Kiera Knightley. Kan inte bli fel. Veckans film hade sina förväntningar på sig kan man säga.

Kathy, Ruth och Tommy växer upp tillsammans på vad som verkar vara en idyllisk engelsk internatskola där de försöker hitta sina platser i den slutna värld som är deras samtidigt som deras relation till varandra blir allt starkare.

(Jag hittade ingen bra förklaring av stroyn. Lättast är att titta på trailern här)

 

Tack vare att det är ganska svårt att förklara vad filmen handlar om så visste jag inte så mycket när jag slog mig ner i salongen. Men Kiera Knightley är ju alltid lika grym. Dock var hon inte den lysade stjärnan i denna film. Hon blev klart slagen av Carey Mulligan som var helt fantastiskt! Kiera hade faktiskt bara en biroll och sa inte jättemånga ord i den en och fyrtiofyra minuter långa filmen.

 

Det händer inte överdrivet mycket i filmen. Men huvustoryn är stark och spännande tillsammans med den bakomliggande stroyn och personernas relationer. Jag blev riktigt berörd. Men det var blandade åsikter i mitt biosällskap. Några tyckte den var bra. Nån tyckte den var kass och någon tyckte inte att storyn höll hela vägen. Jag tror det är en film som man älskar eller hatar. Lätt värd att se!

 

Jag fullkomligt älskar vårens trender med skira material och underbara färger. Denna söta sak köptes på H&M för 249 kronor, för någon vecka sen. Jag älskar den.

This is more like it. Blå himmel. Blått vatten. (Gul sol). Ingen is. Ingen snö. Tio grader varmt. Jag längtar tills färgskalan drar sig åt det gröna hållet. Snart så!

Förra veckan började riktigt bra. Slutade lite sämre. Hade planerat att köra ett BodyPump med ett BodyBalance efter i söndags, men dom planerna fick stå åt sidan när kroppen sa emot. Istället spenderade jag dagen i liggande läge i soffan. Annars börjar jag känna att träningen kommit igång nu. Det känns bra. Inget överdrivet. Bara för skojs skull liksom Precis som det ska vara.

Måndag: BodyPump
Tisdag: BodyCombat
Torsdag: BodyCombat

Ny vecka och nya mål. Nu kör vi.


Vad har du för träningsplaner denna vecka?

Jag är nog en av dom få i detta land som faktiskt gillar att knalla runt i regnet med stövlar på fötterna och med ett paraply över huvudet. Hade jag detta på kroppen skulle jag verkligen gilla läget. Men nu skiner solen och det är ju också bra!

Jag önskar att jag skulle kunna skylla senaste veckans dåliga uppdatering och obefintliga svar på kommenterer, på att jag haft fullt upp med annat. Men då skulle jag hitta på. Jag har haft helt lagom att göra. Dock är stressnivån hos mig alldeles för hög för tillfället, vilket har gjort att jag istället har hamnat i nåt typ av lågenergi-mood.

 

Det är inte långt kvar innan jag är färdigutbildad och det är meningen att jag ska börja jobba med det jag utbildat mig till i tre år, på riktigt. Men det är inte riktigt att bara göra. Man måste få ett jobb också, vilket inte är det lättaste, där av stressen. Så senaste veckan har jag jobbat med CV, personliga brev och portfolio. Inte det lättaste och det framkallar ruskigt mycket ångest. Men jag antar att det bara är att köra på och söka söka söka så får man väl napp till slut.

 

Ingen som har ett jobb som originalare/grafisk formgivare/ad-assistent till mig?

 

Ett axplock av min portfolio

 

När jag hörde att det skulle komma en film som liknades med Inception så blev jag superglad. Jag gillade ju Inception riktigt mycket. Så i salong ett på Bergakungen i tisdags sågs denna film, The Adjustment Bureau.

På randen till att vinna en plats i den amerikanska senaten möter den ambitiöse politikern David Norris den vackra dansösen Elise Sellas – en kvinna olik någon annan han någonsin träffat. Men just då han inser att han börjat falla för henne inleder en samling mystiska män en konspirationisyfte att hålla de två isär. David inser snart att hans motståndare är Ödet själv, närmare bestämt organisationen The Adjustment Bureau, som gör allt i sin närmast oinskränkta makt för att hindra David och Elise frånatt vara tillsammans. Stående inför höga odds måste han välja att antingen låta henne gå och acceptera en förutbestämd väg eller riskera allt och utmana Ödet.

Filmen började riktigt bra. Det fanns en härlig kemi mellan David (Matt Damond) och Elise (Emily Blunt) och dom utbytte härliga dialoger. Men filmen tappade och tappade och tappade ju längre filmen gick. Det var mycket som saknades i storyn och jag köpte inte filmen helt enkelt. Men den får lite plus för dom, iallafall i mellan åt, snygga replikerna och dom duktiga huvudrollsinnehavarna.

Denna underbar dröm till kjol hänger numer i min garderob. Den ger mig ett litet lyckorus varje gång jag tittar på den. Den saknar dock ett par bara, brunbrända ben, men det kommer tids nog får vi hoppas. Kjolen hittade jag på Monki för 300 kronor.

 

Puma är ett av mina absolutat favoritmärken när det kommer till träningskläder. Själva loggan är en klass för sig och kläderna grymt snygga. Hade jag haft detta på mig skulle till och med ge mig ut i skogen och springa. Och alla som känner mig vet att det krävs mycket för att det ska hända. Det är tråkigt att springa.

Kläder, skor, svettband och vattenflaska från Puma. iPod Nana, hörlurar och armband från Apple.

 

En stad som jag har alldeles för få bilder ifrån är Lissabon. Jag var där under min tågluff 2008 och stannade ett par dagar. Men efter en väldigt intensiv tid innan, fanns inte tillräckligt med energi för att utforska staden tillräckligt. Vi spenderade mest dagarna på stranden och hann bli ganska uttråkade innan färden bar vidare. Men jag har minnen av en fantastisk stad som ligger fantastiskt fint, med mysiga spårvagnar, branta vägar och charmiga byggnader. Det är verkligen en av städerna som jag väldigt väldigt gärna skulle vilja åka tillbaka till för att uppleva på riktigt.

 

Förra veckan flöt träningen på riktigt bra och jag är nöjd. Jag har inte överdrivet och bara tränat för att jag känt för att träna. Ett framsteg tycker jag. Jag kämpar fortfarande med att hitta inspirationen, men tror att den är på väg. Nu tänker vi positivt!

Måndag: BodyPump
Tisdag: Simning 1000 meter (33 minuter)
Torsdag: BodyCombat
Söndag: BodyBalance

Hur har du tränat denna veckan?

Det var länge sen nu. Som jag pluggade. Alls. Det har vart tufft att komma in i det, nu vill jag helst att presentationen bara ska vara över. Jag har ägnat från och till hela helgen till en presentation som borde vart klar på ett par timmar. Jag har inte riktigt tempot i mig efter tre månader iväg från skolan, kan man säga. Hua.

 

Veckans höjdpunkt på bio-fronten var i onsdags när vi såg storfilmen The Fighter.

The Fighter handlar om boxaren ”Irish” Micky Wards osannolika väg fram till världsmästartiteln i lätt weltervikt. Hans Rocky-liknande framgång handleddesav hanshalvbror, Dicky. Dicky, som tidigare också var boxare, är Irish tränare efter att han har lyckats vända sitt liv efter att nästa ha knockats av droger och kriminalitet.

Filmen var nominerad till mängder med Oscars och vann även ett par. Killarna i gänget har sett fram emot denna filmen ett bra tag nu. Det är svårt att inte få förväntningarna att växa när man hör så mycket positivt om saker. Jag tyckte det var en bra film och en riktigt stark story. Men på nåt sätt kändes det som man hade sett det innan. Dock måste jag säga att skådespelriet var fantastiskt. Christian Bale gör en helt otrolig roll, och jag måste säga att han gjorde mig väldigt illa till mods varje gång han visade sig, på grund av rollen han spelade. Jag är inte ett dugg förvånade över alla lovord, det är en riktigt bra film. Men den föll mig inte riktigt i smaken på nåt sätt. Den var lite för förutsägbar lite för ofta helt enkelt.

H&M skulle lätt kunna ruinera mig. Dom levererar mer och mer för varja säsong. Dessa underbara saker är lite av vårnyheterna man nu kan hitta i webshoppen och jag skulle utan problem kunna klicka hem allt.

H&M

 

I tisdags var det dags för ännu en förhandsvisning. Denna gången var det Hur många lingon finn det i världen, som var filmen. Den har premiär imorgon 18 mars.

Alex, 27 är en stor egoist och har misslyckats med det mesta i livet. Han har en usel relation till sin flickvän och är dessutom arbetslös. När han så äntligen får ett jobb på Hudiksvalls Kommun vet han inte riktigt vad han ger sig in i. Plötsligt befinner sig Alex som ledare för ett gäng utvecklingsstörda och dom får honom steg för steg att se livet med nya ögon. Alex inser att alla människor är lika värda och har samma möjlighetatt växa bara man visar förtroende och respekt. Alex inser också attensam inte är stark utan tillsammans med andra blir man stark.

Filmen bygger fritt på Glada Hudik-teatern och deras verksamhet som gjort sensationell succé såväl i Sverige som internationellt.

Jag gick in med inte allt för höga förväntningar, kände att det mest skulle bli en mysig film och ett skönt avbrott på en hel del starka filmer, som det blivit på sistonde. Jag gillade den. Den var sådär mysig som jag hade föreställt mig. Men jag skulle inte påstå att det var världens bästa film. Hade nog inte sett den på bio om jag inte fått biljetterna gratis. Med den var söt och charmig och man fällde till och med en tår eller två.

Hur häftigt? Jag har länge haft en dröm att åka genom afrika eller sydamerika med Rosa Bussarna. Jag menar hur underbart vore det inte att få se naturen på riktigt, att hänga och lära känna massa främmande människor? Jag tror på det.

 

Underbar vårjacka från H&M. Love it.

Snart snart snart kan man sitta på en uteservering med vännerna i kläder som dessa utan att frysa. Behöver jag säga att jag längtar?

 

Tröja GinaTricot. Hatt, väska och skor från Net-a-Porter. Byxor, armband, ringar och solglasögon från H&M.

 

Film nummer tre(!) förra veckan sågs tillsammans med min mamma. Jag hade vunnit två biljetter till filmen Sarahs nyckel.

 

Paris, juli 1942. Sarah, en 10-årig judisk flicka, gömmer sin yngre bror i garderoben strax innan familjen brutalt arresteras av den franska polisen i den beryktade hopsamlingen av judiska familjer – Vel’d’Hiv. Hon låser garderobsdörren och stoppar nyckeln i fickan, övertygad om att hon ska komma tillbaka om några timmar. Men timmarna blir till dygn och Sarahs desperation växer ... 60 årsenare, inför årsdagen av Vel’d’Hiv, ombeds Julia Jarmond att skriva en artikel om denna svarta dag i Frankrikes historia. Under sitt sökande efter uppgifter snubblar hon över Sarahs nedtystade familjehistoria. Julia känner sig manad att skriva om flickans öde, och under sina efterforskningar av det förflutna börjar hon ifrågasätta sitt eget liv.

 

Jag har varit lite nyfiken på den här filmen sen jag läste om den när jag jobbade med grejer för Göteborgs filmfestival, i början av året. Jag tyckte det var en riktigt stark film. Man får följa två olika världar som smidigt flätas ihop. Jag kan sakna lite i stroyn, för mig blev det lite hål ibland. Men den var verkligen rörande och Kristin Scott Thomas är riktigt bra. Definitvt en sevärd film.

 

Nu var det typ sex veckor sen jag sist berättade om min träningsvecka. Det beror mest på att jag faktiskt inte har tränat på sex veckor. Jag har haft en ganska djup svacka och har behövt ta mig upp där ifrån för att kunna hitta motivation till träningen igen. Jag ska inte ropa hej än, tar ett par veckor innan man kommer in i det, men det har känns så skönt att ha rört lite på mig igen.

För att hitta tillbaka till motivationen så har jag verkligen gjort saker för att jag har velat och inte för att jag har kännt att "nu måste jag träna". Jag har alltid gillat att simma, men har inte kunnat för jag har en sena i hälen som hoppar ur led när foten är lealös, som i vatten, (det låter lite flummigt och konstigt, men kommer som en biverkning från en operation för ett par år sen) men nu börjar det bli bättre och jag begav mig till simmhallen. Så himla skönt. Lätt något jag ska försöka fortsätta med nån gång i veckan.

Måndag: Simning 1000 meter (35 minuter)
Onsdag: BodyBalance
Fredag: BodyPump

Träningsvärken från BodyPumpen har inte varit nådig i helgen. Massage och korta simmturer på spat har gjort riktigt gott. Värken kommer vara helt borta imorgon, lagom till ett nytt pass. Fantastiskt.


Tränade du något förra veckan?

Mamma. Syster. Varberg. Spa. Massage. Kurbad. Bubbelpool. Buffé. Buffé. Buffé.

Yes, så nu är jag avslappnad. Och mätt.

En supersöt tunn ljusturkos t-shirt/blus från H&M Trend. Ge mig sommar, brunbränd hud och ett par jeanshorts så jag är redo på alla sätt.

 

Film nummer två denna veckan blev en förhandsvisning av filmen I am number four, som har premiär den 25 mars.

 

Extraordinära tonåring John Smith (Alex Pettyfer) är en rymling på flykt från hänsynslösa fiender från sin hemplanet som skickas till jorden för att förgöra honom. Genom att ändra sin identitet och att flytta från stad till stad med sin vårdnadshavare Henri, är John alltid den nya ungen utan några band till sitt förflutna. I den lilla staden Ohio, som han nu kallar hem, möter John oväntade, livsförändrande händelser, hans första kärlek (Agron), kraftfulla nya förmågor och en anslutning till andra som delar hans otroliga öde.

Jag ska vara ärlig och säga att jag inte hade så höga förväntlingar. Jag förutsatte att det var en töntig och overklig film med massa övernaturliga krafter och konstiga monster. Jag blev faktiskt positivt överrakad. Visst var den overklig med övernaturliga krafter. Men den var ändå inte så överdriven. Jag gillade den. Helt okej skådespelare. Ganska töntig story. Men riktigt bra musik och roliga vinklar på bilderna. Det var en kul film att se. Den var lagom spännande och en bra popcornfilm.

Jag har haft en fantastisk torsdag. Grym lunch. Nödvändig hårklippning. Lite shopping på det. Sushi. Och med en biofilm som avslutning. Ibland gillar jag mitt liv lite extra.

 

Om det bara hade varit  l i t e  varmare, säg typ 15 grader för att vara exakt, så hade jag väldigt gärna skuttat omkring med detta på stan idag när jag har en heldag med roligheter planerat. Jag får nöja mig med tanken på att värmen är på väg åt rätt håll iallafall, och hoppa i den tjocka jackan och varmare skorna och se glad ut.

 

Jacka från Nelly. Byxor, skor och solglasögon från H&M. Väska och ring från Mango. Topp TopShop.

 

Det finns många grymma caféer i Göteborg. Men ett ställe som jag gillar lite extra är Eva's Paley. Det känns som ett genuint och klassiskt café där alla typer av människor samlas. Underbart. Den första april öppnar dom dessutom en av stans bästa uteserveringar.

Adress: Kungsportsavenyn 39, Göteborg

Äntligen ska jag ta mig tid att läsa tidningarna som har samlats på hög senaste månaderna. Jag är ledig en vecka nu och fokuserar på lugn och harmoni. Stress är det sista som ska finnas. Så nu ska jag krya ner under täcket och gotta mig i träningsinspiration från ToppHälsa, vackra resmål i RES och snygga motiverande tips i Cap&Design. Sweet.

 

Som jag har längtat. Äntligen är den här, filmen som har höjt mina förväntningar till skyarna.

 

Nina (Natalie Portman) är en ballerina i New York City Ballet bolag vars liv, liksom alla de i hennes yrke, är helt upptaget med dans. Hon bor med sin tvångsmässiga mamma som är före detta ballerina som utövar ett kvävande kontroll över henne. När ledaren Thomas Leroy beslutar att ersätta prima ballerina Beth MacIntyre för att inleda produktion av sin nya säsong, Svansjön, är Nina hans första val. Men Nina har konkurrens: en ny dansare, Lily (Mila Kunis), som också imponerar på Leroy. Svansjön kräver en dansare som kan spela både White Swan med oskuld och nåd, och Black Swan, som representerar svek och sinnlighet. Nina passar White Swan roll perfekt men Lily är en personifikation av den svarta svanen. Eftersom de två unga dansare utökar sin rivalitet till en förvriden vänskap börjar Nina för att få mer kontakt med sina mörka sida – en hänsynslöshet som hotar att förstöra henne.

Vilken film! Jag satt som förtrollad. Jag älskade den. Både Natalie Portman och Mila Kunis är helt helt helt fantastiska. Nilas kamp mellan det goda och det onda, den vita och den svarta svanen, känns på något sätt verklighetstrogen och utan att vara överdriven. Den var stark och det var många känslor att hantera när filmen var slut. Men det är definitvt en film som har hoppat upp bland mina topp 3 filmer någonsin. En helt otrolig film. Bara se den.

 

Sikta mot stjärnorna och du når trätopparna.

Bild

 

Äntligen har jag fått tag på det i rätt storlek. Minst lika fin i verkligheten. Nu saknas bara ett par blåa chinos och jag har den perfekta vår-outfiten.

Hur snyggt är det inte att matcha den sockersöta klänningen och gulliga skorna tillsammans med nitar. Älskar kontrasten. Skulle lätt slängt på mig detta på första festen i början av sommaren, där jackan fortfarande behövs till dom bara benen. Släng pengarna i bh:n och bara dansa tills solen går upp igen. Kärlek.

Klänning från H&M. Bälte och jacka från Nelly. Armband, ring och sjal från Net-a-Porter. Skor från TopShop.

Idag gjorde jag min sista dag på praktiken. Det var med tårar i ögonen jag tog emot detta personliga tack-kort (tillsammans med en flaska rom och ett paket färsk chili) av mina webbare, som tack för hjälpen med hemsidan. Jag kommer sakna dom en hel del.

 

Bild från Varberberg Kurort och när jag var där förra året.

 

Idag drömmer jag och längtar efter en ny helg på Varbergs kurort. Bubbelbad, massage och lugn. Det behöver jag nu.

 

Bild 1, Bild 2 & Bild 3

Jag har en dröm om att få åka till Island. Rida islandshästar i en fantastisk miljö och bada i varma källor. Hur fantastiskt låter inte det?

Igår hade jag en helt fantastisk kväll. Jag var så nöjd och glad att jag somnade med ett leende på läpparna. Kan inte komma ihåg när det hände senast. Jag var stolt över mig själv att jag gick och jag fick så mycket tillbaka på nåt sätt.

Jag gick på en tillställning på Röhsska museet som reklamarna på skolan annordnade. Jag gick själv, med endast en klasskamrat som jag inte känner särskilt väl som sällskap. Jag kom dit och minglade och träffade massa fantastiska människor som helt enkelt tog mig med storm. Jag fick nån typ av social bekräftelse när jag pratade med främmande människor och det blev en påminnelse om hur underbart det faktiskt är. Jag älskar verkligen att träffa nya människor och jag hoppas att ett par av dom från gårdagen kommer fortsätta finnas i mitt liv. Man kan aldrig få för många vänner. Fantastisk fantastisk kväll.

Först så var det en paneldebatt om Sellout, reklam kontra konst och var gränsen för att "sälja sig" går, med Dogge Doggelito, Ted Hesselblom, museichef Röhsska och Katarina Gröndahl, art director Valentin&Byhr. Dogge ägde debatten totalt och sa nästan oväntat kloka saker. Efter debatten körde Dogge tre riktigt kassa låtar, innan det var mingel nån timma. När museet stängde drog vi vidare och drack öl. Riktigt bra kväll helt enkelt.

 

Jag har funderat ganska mycket på vad som är min favoritplats. Men kan inte riktigt komma på ett ställe. Det finns många olika sätt att se på det. Hemma är det soffan som är min favortiplats. Jag älskar att sitta på en klippa vid havet, i Sverige eller i något annat land. Jag trivs fantastisk bra på ett tåg eller en buss, på väg till nya platser.

Men min absolutat favortiplats måste ändå vara där mina vänner är. Det spelar ingen roll vart. Bara dom är där med mig. Det är då jag mår som bäst.