Efter att helt missat tiden (förvånande att det inte hänt innan) så fick jag skynda mig som sjutton för att hela timmen inte skulle försvinna. Som tur var var det ändå inplanerat intervaller på bandet. Och det kan man (jag) ändå inte pyssla med i en hel timme. Men 4 km intervaller, varierat bastempo – snabbt – backe. Hade jag fortsatt 50 meter till hade jag spytt. På riktigt. Så trött var jag. Det var helt galet jobbigt. Hade jag inte haft min PT brevid mig hade jag gett upp vid 2,5 km. Men tur att jag inte gjorde det. För känslan efter sånna där pass är ganska häftig. Även om jag var tvungen att ligga raklång på golvet en stund för att återhämta mig tillräckligt för att stå upp. Och inte ont i benet fick jag heller. Tummen upp.