Plötsligt blev allt så verkligt

Det har gått drygt en vecka sen jag fick beskedet att det blir operation för mitt sargade ben, men det har knappt hunnit sjunka in. Det är en vecka kvar och jag är väldigt tacksam att jag inte behöver vänta längre. Förhoppningsvis hinner jag smälta allt tills dess. Men det är svårt för hjärnan att förstå att jag måste bli sämre för att kunna bli bättre. Dessutom har jag en förmåga att skrämma upp mig själv, intalar mig att det kommer göra förbannat ont. Kanske för att jag vill ställa in mig på det värsta och sen istället bli positivt överraskad istället för tvärt om?

 

Men det jag är absolut mest rädd för är hur jag ska hantera att inte kunna träna. Det låter kanske konstigt i mångas öron, men för mig är det så viktigt. Träningen och Crossfiten är mitt liv. Ni vet det där klyschyiga när man pratar om att hitta sig själv? Jag har hittat det. Mig själv. Jag är rädd att jag ska förlora det igen. Jag vet inte hur lång tid det kommer ta innan jag är tillbaka och ovissheten skrämmer mig.

 

Jag ser också hur det tär på min fina vän Emma, när hon kämpar med sina skador. Men tillsammans är vi starka och det är den fantastiska gemenskapen som finns när man kliver innanför dörren på Crossfit Göta, som gör det. Vem skulle kunna tro att en träningsform förvandlas till en livsstil och ger en vänner för livet?

 

Jag kommer säkerligen bryta ihop ett antal gånger tills jag är tillbaka i full träning, men jag kommer komma tillbaka. Starkare än ever. ♥

 

 

Förstår att det är många tankar som far runt i huvudet inför detta. Men jag tror som du, att du kommer komma tillbaka starkare än någonsin. Ibland kan det vara bra att göra uppehåll från något som man tycker är roligt. Då blir träningen ÄNNU roligare sedan!

Jag beklagar, det kommer säkert bli tufft att avstå träningen, men tänk hur mycket bättre du kommer bli med ett helt ben igen:) Du är stark

Ja usch, det där är konstigt. Att man ska behöva bli sämre för att kunna bli bättre. Men, du får helt enkelt fokusera på att du kommer bli bättre. Att du kommer bli bra. Jag minns hur det var när Stefan opererade sin axel. Han orkade knappt lyfta armen. Men, återhämtningen gick "snabbt" och efter operationen har han lyckats sätta flera fina PB i både bänkpress, dips och chins (och en massa andra övningar). Du får bara ge det tid och göra det du kan göra så länge.

Pepp och styrkekram!

Förstår dig, fy... Men det kommer bli bättre tillslut och det är det viktigaste!

Kramar!

Åh usch så jobbigt.. Önskar dig all lycka till! Kram :)

Förstår att det känns tufft men tillslut så ska du väl bli helt bra så det är rätt steg på vägen så att säga!

Ja det är märkliga tankar och känslor som dyker upp när något liknande ska ske. Men det kommer gå bra fina du, jag lovar! Det kommer säkert vara tuff, men jag önskar dig lycka till med allt! Kramar

Kram! Det är verkligen svinjobbigt. Men du kommer ta dig igenom det här! Kanske kommer vi kunna börja köra för fullt igen samtidigt :)

Det kommer att gå så bra :)
Sen kommer du kunna tränare snabbare än vad du tror :)
Gör man något i bena kan man alltid träna armar :)
Kramar :)