Medans jag är lite smått omotiverande får ni kika på lite bilder istället. Hitta fler bilder på min Tumblr.

 

Jag är i stort behov av en ny träningsväska. Hittade denna på Nike.com. Priset är en aning saftigt med sina 1 800 kronor. Just därför den hamnar på önskelistan. Men snygg är den. Här kan man köpa den.

 

Nya Bond. Woop.

 

Jag gillar Daniel Craig som Bond. Han gör det bra. Jag tycker Casino Royal är grymt bra. Denna Bond var också bra. Men inte lika. Den kändes kanske lite o-Bondig, den var annorlunda helt enkelt. Men jag gillar att dom är back-to-basic och inte överdriver med hightec grejer. Men jag saknar en riktig Bond-brud. Även om det är en svensk superskurk (Ola Rapace). Det är en bra film utan något extraoridnärt liksom.

 

Måndag morgon. Termometern visade +7 grader. Skönt tyckte jag. Fram tills jag såg lamporna svinga runt utanför fönstret. Storm. Men det regnade inte iallafall. Eller? Lagom tills passet drog igång kom regnet. Och det slutade inte (och har väl fortfarande inte slutat?). Jag var inte överdrivet taggad och det kändes av. Hade svårt att fokusera och jag märker ju själv att jag inte tar ut mig när jag känner att det inte är så överdrivet jobbigt. Det är fortfarande jobbigast att transport-springa. Idag sprang vi till exempel upp för säldammsbacken i Slottsskogen. Huva.

 

Vi körde iallafall cirkelträning med fokus på överkropp. Dips, burpees, armhävningar, axelpress, bröstpress, massa armcirklar och armpendlingar. Bland annat. Och en regäl löprunda runt Slottsskogen. Men någonstans var det mer ett "pannbenspass", som våran instruktör kallade det, än styrkepass. För det var bannemej kallt och blött idag.

 

 

Som jag har hatat denna vecka. Den började helt värdelöst och fortsatte på samma sätt, när det gäller allt. Samlade mig lite på slutet. Men helst av allt skulle jag vilja radera veckan från mitt liv. Tack.

 

Måndag: Vila

Lördag: CXWORX

 

Idag hade jag sån längtan efter gymmet. (Välkommen tillbaka) Sådär som det var när jag tränade med Fredrika. Så jag rotade fram lite av hennes övningar och gav mig iväg. Det var dock inte så roligt som jag ville minnas. Det var jobbigt. Och lite tråkigt. Men jag vet att jag inte ätit så bra innan, så jag hade inte så mycket energi. Men tränade gjorde jag iallafall. Dock kändes det att det var länge sen jag lyfte vikter på detta sättet, jag har tappat lite. Måste komma iväg minst två gånger i veckan för att jag ska underhålla mina muskler känns det som. Frågan är bara hur jag ska lyckas trycka in det. I-landsproblem?

 

• Löpning 10 minuter (behagligt tempo)
• Push press
• Utfall med stång
• Marklyft
• Sittande rodd
• Skidåkar-stakning i kabel (superset)
• Pull downs med raka armar (superset)
• Stående axelpress
• Liggande baksida axellyft
• Rygglyft

Det har blivit betydligt kallare ute senaste veckan och jag fasar nästan för nästa military-pass. Det kommer vara iskallt. Lite nya kläder som hjälper till att hålla värmen skulle inte sitta fel. Typ som dessa. Synd bara att det ska kosta att hålla sig varm. Hela denna outfit går på ungefär 4 500 kronor.

 

Asså oj vad jag har hatat denna vecka. Noll motivation till allt. Jag har på nåt sätt skitit i allt och liksom släppt taget lite. Men någon stans i provhytten på H&M igår så vände det. Vad fan håller jag på med? Vid det här laget handlar det inte om att jag inte vet hur eller vad jag ska göra för att jag ska må bra. Utan att jag ska göra det. Jag hade dock fortfarande problem att motviera mig till träning igår (tillsammans med regn/snö/hagel som öste i ner i diagonal riktning som inte direkt hjälpte till) så det blev ingen. Och när PT-passet blev inställt idag (jag vet, igen, wtf?) så sket jag i allt. Nästan. Jag ändrade mig någonstans under dagen. Mamma och pappa skulle bjuda på middag, så när jag ändå skulle iväg så slängde jag träningsväskan över axeln.

 

Efter maten hade jag ju ändå inget att göra. Att sitta och titta på Skavlan med mamma och pappa kändes bara deprimerande. Så jag gick till gymmet. Dom har ju trots allt öppet dygnet runt nu mera. Hamnade på löpbandet. Försökte att inte tänka på tider eller annat och bara hitta ett behagligt tempo. Det gjorde jag. Men det var ju alldeles för långsamt för att jag skulle vara nöjd, så jag kunde inte låta bli att höja efter första kilometern. Bara lite. Sprang två kilometer på 11.50 utan att pressa mig överdrivet. Gick lite. Sen sprang jag en kilometer till i det behagliga tempot. Höjde bara liiite på slutet.

 

Denna dagen slutade som en vinst för mig på många sätt. Jag försöker tänka positiva tankar.

 

Just nu önskar jag att jag bodde i Stockholm. Och att jag tränade på Sats. För på Sats Regeringsgatan öppnar en ny Crossfit Box i början av november. Det är på tiden att det är lättare att "komma åt" ställen där man kan träna Crossfit. Jag har iofs aldrig testat tränigsformen. Men nån stans tror jag att det är en träning som skulle passa mig. Så bor du i Stockholm, lova att du går och testar Crossfit. För min skull? Thanks.

 

Något som ger mig extra ont i hjältat är barn som hamnar utanför i samhället. UNICEF jobbar inte bara för att förbättra barns tillvaro i fattiga länder, utan också för barns rättigheter i Sverige.

 

 

 

Veckans inspiration från min Tumblr. Låt er inspireras. Eller nåt.

 

När klockan ringde i morse var jag faktiskt utvilad. Jag slockande direkt när jag la mig i sängen strax innan halv tio. Känns skönt att känna sig utvilad när klockan är kvart över fem. För tro det eller ej men det är förbannat härligt att träna ute på morgonen (något jag trodde att jag aldrig skulle säga). Vid ett tillfälle låg vi på marken och tittade rakt upp mot himlen. Det började ljusna och trädens vacka löv och grenar gav himlen en grymt vacker färg.

 

Idag körde vi ett nybörjarpass med stockar. Vi var en grym kvartett som kånkade på en stock. Körde mycket basövningar i form av benböj, axelpress, sit ups och burpees. Sen sprang vi en runda upp för backen och körde med mage i form av benbendlingar med stocken på raka armar över huvudet, mer benböj och ett par andra magövningar. Sen joggade vi tillbaka. Bra och ganska lagom pass för mig idag när jag inte vart på pepp senaste dagarna.

 

Låt säga att det inte var jag som valde film denna veckan.

 

Jag hade noll förväntningar på denna filmen. Därför tyckte jag nog att den var helt okej. Men det var svårt att känna om den var på riktigt eller inte. Men jag har inte så mycket att säga egentligen. Kul med 3D, är inte så ofta nu för tiden. Och ibland hade den sina stunder där den var riktigt snygg. Storyn då? Hm. Inga kommentarer. Haha. Inget jag hade valt från början och inget jag kommer välja igen. Det var en film liksom. Jag har sett sämre. Men definitivt också bättre.

 

 

Så här lägligt efter att jag skrev det här inlägget, sitter jag under en filt i soffan och har just hoppat över veckans andra träningspass. Det betyder att jag inte tränat på sex dagar. Det var ett bra tag sen det hände sist. Jag är bara så trött. Att sitta hemma och titta på serier lockar liksom mer än att smutsa ner sig i skogen. Men samtidigt handlar det inte om att jag inte vill träna. Bara inte idag. Eller igår. Därför hoppas jag att jag efter två riktigt dåliga dagar (höstdepression?) får sova bra och länge i natt så jag är på g när klockan ringer vid fem nånting imorgon. För innerst inne vet jag ju att det är just att smutsa ner mig i skogen som skulle kunna få mig att bli lite piggare. Och kanske att ha något roligt att se fram emot eller om något spännande som händer. Men när det inte händer så mycket så får jag nog nöja mig med träningen. Jag ska bara ta mig dit först.

 

 

Kort träningsvecka eftersom möjligheten att träna i Stockholm inte riktigt fanns. Det fick räcka med att promenera runt stan i tre dagar. Jag var inte alls taggad varken i tisdags eller onsdags morse. Men det var riktigt bra pass och jag är så glad att dom blev av. Tre tuffa pass med bra kvalité. Och med tanke på att jag kört ganska mycket senaste veckorna ser jag det som en positiv grej att kroppen fick vila lite. Samla ny energi för att fortsätta liksom.

 

Måndag: Military training

Efter inflyttningsfest och jobb i Stockholm, så mötte Sara upp mig på fredag eftermiddag. Vi checkade in på nytt hotell, åt god middag och laddade på rummet med vin (och skumbananer) innan vi gick på äventyr i stora staden. Hade en supertrevlig kväll med ny-gamla bekantskaper innan vi på morgonkvisten landade på hotellet igen.

 

Lördagen bestod av shopping och en sväng förbi slottet på vägen till Gamla stan för att möta upp en kompis för lunch. Tillbaka till hotellet för lite vila innan vi mötte upp nästa vän för tapas och drinkar. En fantastiskt trevlig dag.

 

Söndagen spenderades med en lång mysfika på ett café innan vi tog tågen hem till respektive stad. Åh vad man behöver sånna här get aways ibland.

 

 

Fick en fråga om jag inte kunde skriva lite om hur jag håller motivationen för träningen uppe. Det kan jag absolut göra.

 

Det viktigaste för mig var att komma till en punkt där jag verkligen bestämt mig. Jag kom till insikt att jag behövde ändra sättet jag levde, både när det gällde kosten och träningen. Min största motivation är att jag fyller 25 snart och då vill jag vara i form. Jag vill må bra. Jag letar efter en känsla. Det är det jag försöker tänka på när jag väljer mellan gymmet eller soffan. Självklart funkar det inte alltid och valet faller då och då på soffan. Men man får alltid ett nytt val dagen efter.

 

Något som har hjälpt mig mycket är mina fasta träningstider. Timmarna jag bokade in med min PT gav mig inget val. Det var bara att gå dit, träningssugen eller inte. Samma sak gäller nu med militaryn. Visst det är lite lättare att skippa ett pass, men jag försöker se det på samma sätt som när jag spelade fotboll. Jag har träning tre gånger i veckan. Punkt. Än så länge tycker jag dock att det är så roligt att jag inte har några problem att gå dit.

 

Sen finns det självklart en helt del ytliga motivationer. Träningsbloggar. Fitspo-sajter. Träningskläder. Hälsotidningar. Inspirerande personer.

 

Men hur man håller sin motivation uppe är definitivt individuellt och det som funkar för mig kanske inte funkar för alla andra, du måste själv hitta det som funkar för just dig. Så sammanfattningsvis tror jag att hemligheten till motivation är en träningsform som du tycker är rolig och att ha ett mål med träningen som du kan visualisera framför dig (vare sig det gäller att gå ner i vikt, springa ett lopp, lyfta tungt eller helt enkelt må bra).

 

 

Igår åkte jag upp till Stockholm för att gå på inflyttningsfest på vårat Stockholmskontor. Vi var ett gäng som var här för att representera Göteborgskontoret. Vi fick alla var sitt enkelrum, vilket kändes grymt lyxigt.

 

Kvällen började med ett gemensamt glas champange på hotellet innan vi åkte. Väl där uppenbarade sig ett tydligt cirkus-tema. Det fanns låååånga män på styltor, en popcornmaskin, Jack Daniels-bar och en trollkarl som knallade runt (han lurade skjortan av mig, inte helt okej). Jag hade en supermysig kväll och jag får alltid en energikick av att träffa nya människor.

 

Onsdag morgon. Tio timmar efter avslutat tisdagspass. Det är ingen bra kombo, så är det bara. Resten av dagen blir helt knäpp. Passet var bra dock. Körde mycket staffeter av olika slag. Armhävningar, planka och jägarvila när man inte sprang. Träningsvärk i baksida lår efter det. Kan det komma från löpningen i backe, upphoppen eller jämnfotahoppen? Don´t know. Men som sagt bra pass, det är skönt att inte alltid kravla i lera och vatten. Det är dock skillnad på rookie-pass och fortsättnings-pass. Jag är glad att jag känner skillnad.

 

Ibland spricker ens bubbla och man tvingas se verkligheten. Man är så van att ta allting för givet och man tänker att alla som alltid vart där alltid kommer att finnas.

 

Igår ringde min pappa och berättade att dom kört in min farmor på sjukhus. Min söta underbara, 91-åriga, farmor. Mitt hjärta slog dubbla slag och jag blev påmind om att hon faktiskt inte alltid kommer finnas i mitt liv. Jag rusade till sjukhuset och spenderade hela dagen där med henne. Det är en liten lättnad att hon befinner sig på sjukhuset där folk som kan sin grej kan ta hand om henne. Efter en dag på akuten blev hon till slut placerad på en avdelning. Hon mår bättre och dom försöker ta reda på vad det är för fel på henne.

 

Men det är skumt det där när livet liksom händer. Där satt jag på jobbet och planerade min helg för fullt och mitt största bekymmer var att jag inte skulle hinna träna. Det var verkligen en reality check. Men som sagt så mådde hon bättre när vi lämnade henne igår kväll att jag kände att det var okej att åka till Stockholm, som var planerat sedan länge. Och där är jag nu. Men jag tänker på min farmor och hur lyckligt lottad jag är som har henne i mitt liv. ♥

 

(Shit 18 pass. Det är lite galet.)

 

Igår battlade träningsvärken och samvetet mot varandra hela dagen. Inte för att jag nån gång tvekade, men samvetet vann. Trodde dock länge att jag skulle vara ensam på passet, då alla ramlade in först i sista minuten. Men vilket pass det blev. Grymt. Inga däck eller träd att kånka på. Istället var det en del sammarbetsövningar i form av piggy-back (rida på varandras ryggar), massa armhävningar i olika varianter, planka, burpees, back-intervaller och avslutande stafetter. Som sagt, grymt pass. Troligtvis bästa so far. Jag börjar bli förälskad i grejen med att träna ute, Botaniska och Änggårdsbergen är så galet vackert. Luften är frisk. Det är så härligt att regnet som for ner från himlen inte ens märktes.

 

Och vet ni. Jag dör inte längre av den inledande joggingturen. Tummen upp.

 

 

Idag kan ni läsa en kort intervju med mig på träningsbloggen Karins endorfinkickar. Det känns väldigt smickrande att vara med på en sån grym blogg och läser ni inte bloggen så börja nu, det kryllar av inspiration och bra träningstips när det gäller både gymmet och löpning.

 

Efter att sett trailern för denna filmen kändes den som ett måste.

 

Den låter kanske inte så spännande om man tänker att det handlar om knark och den undre världen typ. Men jag gillade filmen skarpt. Den är grymt snygg. Det är bra musik. En helt okej story. Och som jag älskar. Den innehåller spännande twistar. I like it a lot. Och den är inte så mörk som man kanske tänker sig.

 

 

Det är inte längre så jobbigt att gå upp sådär tidigt längre (ta i trä), men att gå till jobbet efter träningen är ganske segt ibland. Som idag när jag kom hem och verkligen inte kunde sluta frysa trots en lång varm dusch. Man är inte jättesugen på något annat än att lägga sig i sin varma goa säng.

 

Hur som helst. Idag var det core som gällde. Det känns redan kan jag lova. Träningsvärken i morgon kommer inte vara nådig. Vi höll till på en upplyst parkeringsplats vid Slottsskogen. Sit ups på asfalt är inte något jag bryr mig om längre. Knäppt det där. Vi gjorde massa plankor, benpendlingar av olika slag och ryggövningar. Ja vi körde helt enkelt mage och lite rygg i 75 minuter. Cheers.

 

 

Veckans inspiration som ett urplock från min Tumblr. Enjoy.

 

Äntligen har jag fått till en riktigt bra vecka. Okej förra veckan var ganska bra den också. Gillar att jag har fasta tider, men ändå kan variera träningen. Det räckte gott och väl med tre military-pass. Skippade morgonpasset i onsdags och det var skönt att bara behöva gå upp tidigt en dag. Det kommer funka bra att köra på det och bara ta morgonpasset på onsdagar då och då.

 

Onsdag: Body Combat

Söndag: Body Combat

 

 

För ett år sen tränade jag mycket Body Pump. Jag älskade det. Men när jag började träna med min PT i februari så var det första hon sa, att jag skulle sluta med Pumpen. Hon förklarade att det inte var en bra träning för mig, det bygger inga muskler eller hjälper mig gå ner i vikt. Det har varit många som blivit smått upprörda när jag sagt detta. Dom tror liksom inte på mig. Det är ju en jätterolig träning och man blir jättetrött. Jag har frågat både Fredrika och min nuvarande PT om det skulle ge mig något, men båda säger nej. Så när det inte ger något, då prioriterar jag annan träning.

 

Anna, som driver bloggen Trend och Träning och som jobbar som personlig tränare, skriver såhär om Body Pump:

 

Jag har läst studier som påvisat att den träningsformen inte ger någon ökad muskelmassa, förbränning eller kondition. Minns inte exakt, men vet att det som deltagare är lätt att göra fel då instruktören inte hinner korrigera eller ser alla i en stor sal, och skaderisken är hög vid så många, snabba reps.

 

Men nej – Bodypump är inte onödigt, men många luras att de ska få stora muskler. De som har genetiskt lätt att bygga, eller när träningsformen är ny kan du få större muskler, annars är det svårt att vid så många repetitioner. Bodypump är däremot bra uthållighetsträning och uthålling är ju grymt att vara för att orka träna tungt och visst många repetitioner även i gymmet, för löpning m.m. Något pass då och då, som komplement till övrig träning är vad jag rekommenderar.

 

Tanken var att jag skulle vila idag. Men eftersom min PT var sjuk igår och jag inte pallade spinningen jag hade bokat in efter jobbet så blev det ingen träning alls. Så jag fick helt enkelt ta igen det idag. Eller ja. Det blev ett kort pass. Tro det eller ej, men jag var sugen på att springa. Springa. Tänkte att jag skulle prova att springa två kilometer. Se hur det gick om jag hade en tid att gå på liksom. För att klara nästa steg på militaryn och få en ny färg på sin t-shirt så måste man klara konditionstestet – 2 kilometer – under 10.30. För dom flesta som är vana löpare är det ingenting. Men som ni kanske förstått vid det här laget så är löpning min svaga punkt.

 

Jag satte bandet på 11, det ger en kilometertid på 5.27. Tänkte att det var lagom. Det var det inte. Efter en kilometer var jag tvungen att gå en minut för att inte ramla av bandet. Fan också. Sen fortsatte jag. Till slut hade jag sprungit mina 2 kilometer på 11.30. Det betyder en minut snabbare än sist jag gjorde testet. Men det betyder också att jag har en minut kvar att kapa.

 

Avslutade passet med lite rygg och mage.

 

• Uppvärmning, jogging 5 minuter
• Löpning 2 kilometer
• Nervarvning 5 minuter
• Ståeende rodd
• Rygglyft
• Maglyft (omvända rygglyft)
• Russian twists
• Sit ups till sittandes (samma som vi gör på fystesterna på militaryn)

Efter att jag valt att skippa onsdagens morgonpass, var jag ganska taggad för att köra igår. Hade haft en konstig dag dock så jag kände mig lite slö. Mina axlar var blåa från tisdagens pass och att slänga upp ett helt jäkla träd på axlarna var inte jätteskönt. Att springa med ett träd på raka arma över huvudet är inte heller jätteskönt, på andra sätt. Jag hatar min kondition. På riktigt. Jag får panik. Hyperventilerar. Kan inte andas. Det känns inte som jag blir bättre. Det suger. Förutom det körde vi en hel del armhävningar, axellyft, framstupa ställ, putta, flytta och rulla stocken. Annars var passet mest bara obekvämt. Förutom att springa med trädet, var det inte det jobbigaste vi kört. Men det mest osköna. Och det är en del av grejen har jag märkt. En del av träningen är att vänja sig vid det obekväma. Jag är inte van än.

 

Kan inte minnas om jag sett första filmen. Men folk säger att den var bra, så då får man ju se tvåan.

 

En som som är precis som man tänker sig att den ska vara. Mina vänner beskrev den som en axelryckning. Jag håller med. Kändes som man hade sett den förr på många sätt liksom. Den var inte dålig. Den bara var.

 

Sista dagen i Barcelona var en halv dag. Och det regnade. Mycket. Vi började med att gå en promenad ner mot stranden och tog lite skydd på vägen när dom värsta skurarna kom. Men väl vid vattnet var det grymt vackert. Stranden var helt öde och ljuset var så fint. Vi gick runt där och fotade lite innan vi begav oss mot en beach burger restaurang som vi sa varje dag att vi skulle äta på. Det var supergott. Sen begav vi oss helt enkelt till flygplatsen för att återvända till Göteborg.

 

Det är nästan med lite ångest som jag nu beger mig till fortsättningspassen. Inte för att jag inte vill gå dit, det vill jag ju, men för att jag vet att det är så jäkla jobbigt. Men jag vill ju bli bättre och det blir jag ju inte om jag inte går. Vi var en lagom grupp på åtta pers, det är iofs inte bara positivt, man har definitivt ingen chans att fuska.

 

Denna gången var det tema ben. Huva. Jogg till materialförrådet för att hämta däck. Dessa satans däck. Jag pallar ju inte ens att springa vanligt. Släng då på mig ett däck. Vi förflyttade oss en bra bit. Värmde först upp med utsikt över en sjö. Sen fortsatte vi på olika förflyttningssätt upp till högsta punkten i Änggårdsberget med utsikt över Göteborg (Mölndal?). Benböj, jämnfotahop, grodhopp med däck, baksida lårcurl med däck, ruscher upp för backe ... You name it. På vägen tillbaka tappade jag en del mark mot snubben framför och instruktören frågade om jag var trött. Ja svarade jag, egentligen var jag inte bara trött, jag var död. Då tog han mitt däck och satte det på stackars Linus som där ifrån fick springa med två däck. Usch vad jag kände mig kass. Dåligt samvete för att någon annan fick ta min last och jag skämdes nästan för att jag inte orkade. Men jag försöker intala mig själv att så länge jag är där och försöker och utvecklas så är det nog ingen som dömer mig mer än jag dömer mig själv iallafall.

 

Oktober månad är som bekant Rosa Bandet-månad. Det finns massa sätt att bidra till forskningen av bröstcancer, genom att köpa olika produkter. Årets Rosa Band, designat av Dagmar, är ett måste. Det finns även ett mobilskal med årets mönster att köpa på Phone House. Sen kan man också köpa något ur Lindex Missoni-kollektion där 10% går till forskning om bröstcanser eller deras helrosa armband där 50% går forskningen. Vill man ha något på sig när man tränar, samtidgt som man bidrar till kampen, kan man köpa strumpor från Gococo där 20% går till bröstcanserfonden. På ICA och Apoteket hittar man också varor, där varje såld vara på något sätt skänker pengar till forskningen. Så satsa på rosa denna månaden!

 

Det var (nästan) skönt att äntligen komma upp ur sängen tidigt för att träna igår. Solen var inte i närheten att gå upp, himlen var istället täckt av stjärnor och en fin fin måne. Jag var dock lite illamående, men det gick över någonsstans på vägen. Vi höll till i Slottsskogen denna gången. Är lite ljusare där, för nu är det verkligen mörkt på morgonen.

 

Fokus var på överkropp och vi gjorde mängder med armhävningar och framstupa ställ. Sen körde vi axellyft, biceps curl och tricepspress med motstånd av en kompis. Avlutade med tävling i lag, först till 50 armhävningar och sen utslagstävling med skottskärregång. Jag tycker ju alltid att kondition är jobbigare än styrka, därför tyckte jag det var ett ganska behagligt pass.

 

En film som jag hade grymt höga förväntningar på. Missade den när klubben såg den, så jag och Sara såg den själva förra veckan.

 

 

Vad oväntat att det var en skatt-film. Oj vad man skattade. Vilka fantastiska karaktärer. Vilka dialoger. Filmen är fantastiskt charmig. Den var helt enkelt lika bra som man tänker sig. Lika bra som alla säger. Den förtjänar varenda superlativ som finns. Det var länge sen jag såg en film som får full pott.

 

Den här veckan har varit späckad med tuffa pass. Det har känts i kroppen och jag har varit fantastiskt trött. Men det har varit roligt och sjukt skönt att vara på g igen. Dock beodrade min PT vila lördag söndag, vilket jag lyssnade på. Även om det kliade lite i kroppen. Att ha fyra military-pass att välja på är grymt. Kommer nog inte köra alla varje vecka dock. Att bara ha tio timmar mellan tisdagens och onsdagens pass är tufft. Men jag är nöjd. Det kan bara bli bättre från och med nu.

 

 

 

 

 

Visste inte riktigt hur fredagens PT-pass skulle bli. Kroppen var galet mörbultad efter dyra military-pass på fyra dagar. Men det gick riktigt bra. Körde TRX halva passet. Galet kul. Älskar att prova nya träningsformer. Och sen flöt dipsen på något fantastiskt. Love it.

 

• Crosstrainer
• TRX superset – push ups, biceps curls, triceps curls
• TRX superset – Pull ups (rygg), utfall (var för lätt så vi bytte efter ett set), enbens benböj
• Axellyft med raka armar
• Bredbenta marklyft
• Dips
• Roddmaskin (superset)
• Russian twists (superset)

Jag hade bestämt mig för att inte gå på träningen i torsdags. Jag hade ont i hela kroppen. Träningsvärk lite var stans. Händerna pulserade och hade sår lite överallt. Knäna var blåa och benhinnan var öm. Men nån stans tyckte jag att jag inte hade tillräckligt mer ursäkt ändå. Jag gick fram och tillbaka med om jag skulle träna eller inte hela dagen. När klockan var kvart över sex så stod jag trots allt där framförn entrén till Botaniska trädgården. Men jäklar vad jobbigt det var. Vet inte hur många gånger jag sa till mig själv att jag visste att jag inte skulle gått. Jag ville dö efter joggingturen till materialförrådet. Ville sen dö lite till när joggingturen fortsatte med däck över huvudet upp för backar. Tack gud för grymma kamrater. Dom stöttade mig. Men igen. Fasen vad min kondition är kass.

 

Efter jogginingen var över fortsatte vi i alla fall med cirkelträning i skogen, två och två, samtidigt som ett rådjur studsade förbi. Upphopp med handklapp, kasta däck i marken, djupa utfallshopp, burpees med däck och situps där ett däck vandrade mellan varandra. Sen joggade vi lite till. Fram till en backe. Där körde vi långa spänsthopp, korta snabba steg och jämfotahopp upp för backen. Japp det var tufft. Ville gråta när jag åkte hem. Men jag gick dit och kanske, kanske, är det inte riktigt lika jobbigt nästa gång.

 

Sista heldagen i Barcelona så promenerade vi i timmar. Vi satte sikte mot Guadí-husen och fortsatte sen mot Sagrada Familia. På vägen blev det lite shopping i form av både kläder och cup cakes, innan vi inhandlade snax på den stora matmarknaden och satte oss och spelade lite kort. På kvällen gick vi sen och åt på resans bästa restaurang med både snygga menyer (mycket viktigt), grymt god sangria och fantastiskt god mat. Sen hängde vi med lite folk på hostelet och drack öl innan vi dansade halva natten på nattklubben Opium.

 

Har även fått bilderna från Moa nu. Woho.

 

 

 

 

 

Igår var det dags för nytt konditionstest. Men eftersom jag gjorde det förra veckan så kunde man skippa och köra intervaller i stället. Så det gjorde jag. Mitt psyke var inte redo för att faila igen. Så nu kör jag i sex veckor och gör ett nytt försök nästa gång. Måste måste måste springa snabbare då. Det skumma med detta är att jag verkligen föredrar skitjobbiga intervaller istället för vanlig löpning. Och det var skitjobbigt. Men jag var nöjd. Sen körde vi lite lättare styrka innan vi joggade tillbaka. Det skulle iallafall vara lättare styrka, men att avsluta ett pass tio timmar tidigare gör kroppen lite mörbultad och det var skitjobbigt helt enkelt.

 

 

Igår var det dags för första fortsättningspasset med militaryn, även också första kvällspasset. Jag var lite skraj. Eller ganska mycket skraj. Vi var bara sju stycken där och jag var den enda från mitt camp. Men jag tycker ändå att det gick okej. Tycker fortfarande att löpningen ut till platsen vi ska vara på är jobbigast, vilket är sjukt med tankt på att temat på passet var burpees. Vi gjorde hundratals i flera olika varianter. Vi bar också på vattendunkar, bildäck (som även var en del av burpeesen ett tag), gjorde kullerbyttor framlänges och baklänges. Och eftersom våran instruktör tycker det är mesigt att man häller ut vatten från däcken när man tar dom skulle han "bota våran vattenskräck" genom att springa runt i bäckar och stora vattenpölar. En bäck var så djup att jag fick vatten upp till låret. Mysigt värre.

 

Efter passet fick endorfinerna mig att bli sädär lycklig. Vädret var optimalt. Solen gick ner från blå himmel, det var vindstilla och frisk luft. Underbart!

 

Visste inte jättemycket. Mer än att det var spännade skådisar.

 

Jag gillar Joseph Gordon-Lewitt och Emily Blunt skaprt. Men jag gillar inte filmen så skarpt. Slutet är grymt. Men vägen dit är inte lika grym. Jag tyckte storyn var rörig och det tog lång tid att få ihop allt. Sen skulle man kunna kapa typ en halvtimme, för oj vad lång den kändes. Men sen kom slutet. Och det var så bra. Så jag är kluven. Slutet väger upp. Men inte tillräckligt. Men flera av mina vänner älskade filmen så vi alla tycker olika. 

 

 

Var sjätte vecka börjar det ett nytt nybörjarcamp där jag tränar military. Därför blir det tester två veckor i rad. Först avslutningstesterna och nu starttesterna för nya campet. Idag var det styrka och jag var taggad i morse. Och det gick bra. Krossade nästan resultaten jag gjorde för bara en vecka sen. Förutom i planka där jag failade totalt. Precis innan hade jag maxat jägarvila och persat med en och en halv minut. Det gör man endast med huvudet. Så jag var helt enkelt slut i huvudet för att palla pressa mig i plankan.

• Armhävningar på tå mot knytnäve 32 st (30 st)
• Squats med upphopp och armarna i luften 30(?) st (25 st)
• Rygglyft med överkroppen över kanten på en låda, pannan i marken 39 st (35 st)
• Sit ups till sittandes med armarna mellan benen utan att lyfta fötterna 20 st (10 st)
• Statisk armhävningsposition 40 sekunder (35 sekunder)
• Jägarvila 3 minuter 30 sekunder (2 minuter)
• Plankan 2 minuter 10 sekunder (3 minuter 20 sekunder)

(Förra veckans resultat inom parentes)

 

Mer nytt i garderoben. I like. Har vart på jakt efter en ny skinnjacka ett tag nu. Hittade ingen som jag fastnade för. Tills jag snubblade över denna fejk-skinnjackan på Lindex. Det ingick en ganska gul fluffkrage, istället köpte jag en lös fejk-pälskrage på H&M. Mycket fejk. Men jag gillar det och den känns faktiskt inte så plastig som man kan tro. Ibland behöver saker faktiskt inte vara dyra för att det ska vara snyggt. 499:– kostar den. Och den finns även i brunt. Så vet ni.