Här är mina klänningsfavoriter från nattens gala.

I min sökan efter ny träningsinspiration, letar jag nya roliga träningskläder. Hur motiverad blir man inte att att kicka järnet på gymmet med denna färgexplosion?

Just nu sitter jag här i min soffa och kikar på Oscarsgalan. En skål med popcorn och lite cola kan nog ta mig igenom röda mattan och dom vackra klänningarna. Det trista är dock att sitta här själv. Hade mer än gärna haft nån brevid mig i soffan. Men jag gissar att det är så det är när man är singel och galan händer på en "school-night". (Vilken perfekt dejt detta hade varit ändå. Kanske ska satsa på att hitta nån att dejta denna natt nästa år?) Men jag ska ju också upp imorgon i och för sig. Men jag känner mig ganska utvilad efter helgen och tycker faktiskt det är riktigt mysigt under täcket i soffan. Även om det som sagt är ensamt. Idag har jag lite inställningen "vad gör det om jag är lite extra trött imorgon?", ni vet den där sommarfeelingen när man kan vara uppe dygnet runt och ändå inte vara trött. Saknar och längtar efter den känslan. Att det är plusgrader ute känns iallafall som ett steg åt rätt håll.

Nu önskar jag mest att alla filmer som kommer få Oscars idag hade kommit till Sverige så jag hade sett alla. Men jag längtar efter att få veta vilka som får statyetter och jag får ta igen filmerna så fort jag kan.

 

Warszawa var en stad som förvånade mig massa. Jag såg framför mig en ganska smutsig och grå stad. Men så kommer vi dit och möts av fantastiska kontraster mellan nya höga skyskrapor och en renoverad stadskärna som fortfarande andas det gamla. Vandrar man i staden möts man dessutom av minnen från andra världskriget runt varje hörn. Det är en stad med en fantastisk historia, mängder med mysiga caféer, barer och restauranger. En perfekt stad för en vår-weekend.

 

 

Min största rädsla, som jag verkligen är livrädd för, är att vara olycklig. Att leva mitt liv olycklig. Att gå miste om saker och sen ångra sig resten av livet. Jag är livrädd för att livet ska skita sig och att jag inte kan göra något åt det.

Sen har jag självklart andra vanliga rädslor, typ som ormar och mörka skogar, men sånt är lättare att göra något åt för att slippa.

Bild

Tänk vilken härlig känsla när man tar på sig detta, slänger datorn under armen och får den värmande solen i ögonen när man springer till jobbet en tidig försommarmorgon.

 

Finn tre fel i den tidigare meningen?

 

Topp & sjal från Gina Tricot. Byxor & ring från TopShop. Väska från Net-a-Porter. Skor & örhängen från Nelly.

 

Fel: Värmande sol. Försommar. Jobb.

Början av 2011 har bara radat upp storfilm efter storfilm och dom har enligt mig levererat med varierande resultat. Igår var det True Grit som stod på schemat som även den har Oscarnomineringar att skryta med.

 

Efter att hennes far blivit mördad av Tom Chaney, ger sig 14-årig bondflickan Mattie Ross ut för att fånga mördaren. För att hjälpa henne, hyr hon den tuffaste US Marshal hon kan hitta, en man med "True Grit", Reuben J. "Rooster" Cogburn. Mattie insisterar på att följa med Cogburn, som dricker och i allmänhet förtappade karaktär vilket ändå inte gör att hon tappar sin tro på honom. Mot hans vilja, följer hon med honom i hans vandring i den indiska nationerna i jakt på Chaney. De får sällskap av Texas Ranger LaBoeuf som vill ha tag på Chaney för sina egna syften. Den osannolika trio hitta fara och överraskningar på resan, och alla har sin "grit" testad.

Efter att ha blivit lite smått besviken på dom senaste filmerna vi sett så hade jag inte så höga förväntningar. Men tji fick jag. Vilken film. Jag gillade den skarpt. Hailee Steinfeld, som spelar Mattie Ross, är helt fantastisk. Hon förtjänar verkligen den Oscarnomineringen som hon har fått. Dock bara som biroll, vilket är lite skumt eftersom det egentligen är henne filmen är uppbyggd kring. Filmen är nästan två timmar lång, men känns som en halvtimme. Det var rappa repliker och oväntade händelser. Det var en riktigt riktigt bra film. Så bra att jag ger den full pott. Jag gick från biosalongen med en behaglig och nöjd känsla. Precis som det ska vara när man har sett en bra film liksom.

 

 

Idag drömmer jag lite extra om gröna träd och soliga uteserveringar.

 

Senaste dagarna har jag förflyttat mig i lokalen på firman. Jag huserar nu mer med webbarna och skissar hemsidor. Ett eget litet initiativ som jag tagit tillsammans med två av webbarna. Mycket roligare än att stirra in i väggen. Sällskapet är också destu trevligare och utsikten lite mer spännande.

Det är bara cirka två veckor kvar nu, sen har jag helt enkelt gjort det sista av min fjorton veckor långa praktik. Det är ganska blandade känslor när jag tänker på det. Jag har varit på ett företag som är bäst i Sverige (världen?) på det dom gör. Atmosfärsen och omgivningen har varit spännande att observera. Jag har lärt mig massa om hur saker och ting fungerar i verkligheten. Men samtidigt har jag inte fått så mycket praktisk övning som jag hoppats på. Jag har helt enkelt inte fått chansen att visa vad jag kan eller att lära mig mer. Trist med sant.

Slutspurt nu.

 

Dagarna jag och Emma spenderade i Wien var det riktiga startskottet för våran resa som kom att komma till historien som världens bästa resa. Wien är en underbar stad med vackra vackra byggnader. Även mitt favoritslott i Europa finns här, Schönnbrunn Slott. Hit måste jag tillbaka.

 

Inflyttningsfest/födelsedagsfest/klass-catch-up-fest hos Pauline. Mycket trevligt.

 

Ikväll ska jag på inte mindre än två fester. Det kommer bli full fart och riktigt trevligt. På mig hade jag gärna haft detta. Får se om jag kan slänga ihop något liknande från det som finns i min egen garderob.

 

Topp, kavaj, ring & örhängen från TopShop. Armband & väska från Net-a-Porter. Skor från Nelly och byxor från H&M.

 

Vackra vackra bilder härifrån

Jag har en dröm att lära mig ta vackra vackra bilder i vackra vackra miljöer.

Veckans film var åter igen en mycket hyllad film. Att sitta fast 127 timmar i en grotta, hur bra kan den vara egentligen? Men förväntningarna var höga.

127 timmar är den sanna historien om bergsklättraren Aron Ralston mäkiga äventyr för att rädda sig själv efter att en fallande sten kraschar hans arm och gör honom fången i en isolerad kanjon i Utah. Under de kommande fem dagarna undersöker Ralston sitt liv och slutligen upptäcker att han har modet och resurser för att befria sig själv med alla medel som krävs, klättra en 65 fots vägg och vandra över åtta miles innan han slutligen räddas. Under hela sin resa, minns Ralston vänner, älskare, familj, och de två vandrare han mötte före sin olycka. Kommer de att bli det sista två personer han någonsin fick chansen att träffa?

Jag måste säga att jag blev lite besviken. Självklart är det en fängslande film som dessutom är baserad på en sann historia. Det är det som gör filmen. Att man vet att det där som man sitter och ser på, det sjuka, har hänt på riktigt. James Franco gör en fantastisk tolkning av rollen och det är inte så konstigt att han konkurerar med Colin Firth om att ta hem en Oscar för bästa manliga huvudroll. Det är en riktigt bra film. Men jag kände att något saknades och gillade inte upplägget helt. På nåt sätt hade jag väntat mig något annat.

Men gillar du en bra film och inte är särkilt känslig för brutala scener så rekommenderar jag verkligen att se den.

Att slappna av på ett yoga-, eller body balance-pass är helt fantastiskt skönt. Att dessutom har snygga och bekväma kläder gör upplevelsen total.

Väska, tröja och byxor från H&M, topp från Nike och matta från Casall.

 

 

När jag behöver muntras upp av olika anledningar finns det ett säkert kort för att få mig på rätt humör igen. Det brukar alltid gå i samma ordning. Det börjar med tröstmat i någon form. I DVD:n snurrar någon av dom absolut romantiska filmerna jag vet. Oftast The Holiday eller Stolthet & Fördom. Sen pratar jag med mina vänner eller min familj som alltid säger rätt saker och när jag vaknar nästa dag är allt alltid bättre. Får jag dessutom chansen att krama om min fantastiska systerdotter blir det ännu bättre.

Sammanfattningsvis så är det god (och onyttig) mat, en romantisk film och mina vänner eller familj som får mig att må bra! ♥

 

Våren 2007 åkte jag till Irland för att göra praktik i tre veckor. Där och då slog mitt intresse för att resa rot. Ett fantastiskt fantastisk land. Cork är en underbar stad där det var kärlek vid första ögonkastet och i Dublin har jag massa spännande kvar att upptäcka efter bara en dag där.

 

Varje dag är ett steg närmare våren och försommaren med bara ben. Dagens väder får en verkligen att längta lite extra. Det finns mycket snyggt, men detta är nog en av mina absoluta favorit-outfits. Alla delar. Skorna, jackan och väskan framförallt. Kärlek.

 

Sjal och väska från Net-a-Porter. Kjol, topp och armband från H&M. Skor från Nelly. Jacka från Jofama by Kenza.

 

 

Min helg är tillägnad min familj och denna prinsessan.

 

Även vardagsrummet kan lätt vårfiffas med nya gardiner och kuddar från H&M. Jag fullkomligt älskar dessa gardiner och det är inte helt otroligt att dom hänger i mina fönster när våren är här. Och hur fint skulle det inte vara att lägga massa härliga tidningar i den snygga korgen? H&M har verkligen jättemycket fina textiler.

 

Det första jag vill säga är: Vad kul med så många nya läsare. Välkomna!

Denna veckan har inte varit den bästa i mitt liv. Den har rättare sagt en kamp. Jag är stressad över framtiden. Riktigt stressad. Det har visat sig ganska väl i utslagen som dykt upp på kroppen och genom plötslig illamående och huvudvärk lite då och då. Efter en episod av detta igen i början av veckan så bestämde jag mig för att ta en lugn vecka och fokusera på mig själv. Den hårda träningen har hamnat lite åt sidan och familjen kommer hamna i centrum. Imorgon dyker min fantastiska syster med familj upp. Jag längtar så det gör ont efter att få krama om dom.

Livet på praktiken rullar på. Idag fick jag en fantastisk komplimang som gjorde mig riktigt glad. Det var kul, den kom i rätt läge. Men det är bara fyra veckor kvar nu. Det betyder att jag har vart där i tio veckor nu. Det tråkiga med det är att jag fortfarande väntar på att det ska dra igång liksom. Istället borde det kännas som slutspuren, för fyra ynka veckor går väldigt fort. Sen är det ett par månaders fokus i skolan. Sen är det slut. Tryggheten är borta. Putts väck. Scary big time!

Bild 1 & Bild 2

Jag har en dröm att åka till ställen som Hawaii eller Bali och lära mig surfa. Det måste vara en underbar känsla att känna som man svävar på vatten.

Vad har du för drömmar?

Mitt absoluta favoritminne är inte bara en speciell händelse. Det är mer en känsla, en känsla kopplad till flera händelser. Händelser under tio fantastiska veckor hösten 2008. Jag var lycklig. Så fort jag behöver en verklighetsflyt är det veckan i Barcelona, människorna vi träffade i Wien, dom roliga utflyterna på Hvar, eller någon annan av dom underbara platserna vi upptäckte, som dyker upp i huvudet. Jag älskar att drömma mig tillbaka till livet på resande fot.

Den första april är det premiär för uteserveringarna här i Göteborg, som alltid. Det är sju och en halv vecka kvar. Då är det helt lugnt om jag skulle sitta där med detta på mig. Den där toppen är helt underbar och förmodligen något som kommer finnas i min garderob snart.

Ring från Bohemian Luxury. Jacka, byxor och topp från H&M. Väska från Net-a-Porter. Skor och örhängen från Nelly.

 

Bilder från en fantastiskt skön semestervecka i Kroatien förra sommaren

 

Min kropp strejkar. Jag behöver sol och semester. Jag behöver ny energi.

 

 

Bioklubben goes bowling. Lite annorlunda aktivitet för en helt vanlig måndag. Kul!

 

Denna veckan har jag varit riktigt omotiverad och seg. Konstigt egentligen för veckan började fantastiskt med ett BodyPump-pass där vi fick testa på nästa realese, BodyPump 75. Hur grymt? Jag mådde toppen och var galet inspirerad. Men nåt hände och jag tappade allt över natten. Sen av olika anledningar kunde jag inte träna tisdag, torsdag eller fredag. Och passet på onsdagen skolkade jag från, i brist på motivation.

I lördags var jag motiverad igen och begav mig till gymmet. Ett combat-pass tidigt en lördagsförmiddag borde ju få fart på mig. Men kroppen var inte med, den var seg och mitt i passet så strejkade den totalt och jag blev illamåeende och fick plötslig panikhuvudvärk. Riktigt obehagligt, så jag lämnade passet. Har aldrig hänt mig innan och jag hoppas aldrig det händer mig igen. Jag gissar på att jag helt enkelt slarvat med att få i mig tillräckligt energi innan. För efter lite mat och vila var allt bra igen.

Måndag: BodyPump
Lördag: BodyCombat (halva passet)
Söndag: Promenad 1½ timme

Nu kommer det ta ett par dagar innan jag kan komma iväg till gymmet igen, vilket förhoppningsvis hinner ge mig ny motivation.


Hur håller du dig motiverad för att träna?

Jag drömmer om att leva fritt, att resa från plats till plats utan att behöva tänka på några måsten. Jag drömmer om att bo i New York eller Melbourne en längre tid. Jag drömmer om att lära mig surfa på Hawaii eller att jobba som volontär i Sydamerika. Jag drömmer om att se hela världen.

Samtidigt drömmer jag om ett stabilt liv. Ett liv med ett jobb som jag älskar och massa tid tillsammans med mina vänner och min familj. Jag drömmer om att få se min fantastiska systerdotter växa upp. Det går inte heller att förneka att jag drömmer om att vara kär. Sådär fantastiskt kär. Jag drömmer om att vara lycklig och tillfredsställd med mitt liv.

Ett kollage på några av mina lyckligaste stunder

 

 

En av dom bästa veckorna i mitt liv.

 

Hur glad blir man inte när man hör att H&M gör en uppföljare på förra årets underbara Garden Collection. Årets kolletion heter Conscious Collection. Jag älskar att dom gör nåt så snygg som ändå har bra priser, och dessutom är gjort på organic cotton bland annat. Fantastiskt.

Här är mina favoriter:

Bilder från H&M

 

Favoriterna bland favoriterna är den kimino-liknade klänningen längst upp och den jättefina tunikan. Åh vad vi vill ha vår och sommar och skutta runt i dessa underbara skapelser.

 

Hade det bara vart lite varmare ute hade jag gärna skuttat runt i vattenpölarna med dessa kläder på kroppen. Istället håller jag mig inne och virar halsduken ett extra varv runt nacken innan jag svidar om till festblåsa ikväll.

Äntligen är den här. Filmen som har blivit lovordad och Oscars nominerad hit och dit. Vi fick tag på biljetter förhandsvisningen och var allmänt lyckliga. Jag hade fantastiskt höga förväntningar.

Filmen berättar historien om mannen som blev kung George VI, far till drottning Elizabeth II. Efter att hans bror abdikerar, övertar George ("Bertie") motvilligt tronen. Han plågas av att stamma och anses olämpliga att bli kung, Bertie ber om hjälp av en oortodox talpedagog som heter Lionel Logue. Genom en rad oväntade tekniker och ett resultat av en osannolik vänskap hittar Bertie sin röst och han måste leda landet genom krig.

Jag var nöjd när jag gick från salongen. Men jag var inte frälst. Filmen började ganska segt, jag hade svårt att fastna. Men den tog sig tack vare dom fantastiska skådespelarna. Wow säger jag bara. De tre huvudpersonerna King George (Colin Firth), Lionel – talpedagogen (Geoffrey Rush) och kungens fru (Helena Bonham Carter) är alla helt grymma. Jag kan tycka att storyn i sig inte är så fängslande, men relationen som växer fram mellan kungen och talpedagogen tar igen det med råge. Lägg sedan till dom rappa replikerna från kungens fru. Då har du en riktigt riktigt bra film.

Filmen har premiär på fredag (4/2). Alla borde se den.

 

Good times.

 

Min storasyster har alltid varit min bästa vän, det har vart hon och jag från början. Dock hade vi en svacka när hon var femton och träffade en kille som fortsatte när jag fyllde femton jag blev allmänt vrång, men dom senaste åren har vi hittat tillbaka till varandra. Hon är mitt stora stöd och den jag litar på i vått och torrt.

Hon är också den jag ser upp till. Hon är en fantastiskt mamma och fru och har dessutom lyckats få sitt drömjobb, allt innan hon fyllde 26. Om jag någonsin lyckas med allt det där i närheten av så bra som min syster, så är jag fantastiskt nöjd.